Från Borg och in i framtiden

  

Vad låg bakom de exceptionella svenska tennisframgångarna på 1980- och 1990-talen? Varför har Sverige tappat markant på senare år? Och – vad kan vi göra åt det senare?

I och med kommersialiseringen av tennisen i början av 1970-talet klev denna in i en ny era. Med hjälp av sin anrika historia blev tennisen snabbt en av få sporter som blev förknippat med proffsliv, och att pengar gick att tjäna. I samma veva dök Björn Borg upp på scenen, och det blev startskottet för en av de mest framgångsrika svenska idrottsepokerna.

”Det svenska tennisundret” är ett välkänt begrepp i idrottssverige och Björn Borgs betydelse för de fortsatta framgångarna på 1980- och 1990-talen kan inte nog understrykas. Han gjorde den tidigare överklassporten till en sport för gemene man – Sverige drabbades av tennisfeber.

I slutet av 1970- och början av 1980-talet rådde en byggboom av tennishallar i Sverige, och knattar vallfärdade till tennisskolorna. Den statliga televisionen följde upp med att prioritera tennis vilket, i kombination med dåtidens nästintill obefintliga mediala konkurrens, ytterligare bidrog till intresset. Sverige tog som inget annat  land tennisen till sitt hjärta.

Den positiva trenden höll i sig fram till i början av 1990-talet då en mängd faktorer tillsammans kom att påverka svensk tennis negativt. Sverige drabbades av en djup ekonomisk kris. Samtidigt hade järnridån fallit, och gett miljontals människor möjlighet att förverkliga sina drömmar.

Konkurrenssituationen på i stort sett varje område var helt plötsligt radikalt förändrad. Monopol efter monopol skrotades och underhållningsutbudet växte lavinartat. En viss mättnadskänsla för tennis började dessutom allmänt framtona och bevakningen i SVT sjönk, med resultat att tennisen flyttades till nischade kommersiella kanaler. Detta gick emot den internationella trenden, som i takt med tennisens globalisering gav sporten allt större uppmärksamhet.

Vi hade redan haft vår ”peak” – och de externa fenomenen var i grunden omöjliga att påverka.

Ett annat element i samhällsomvandlingen kom också att påverka idrotten i stort – nämligen IT-revolutionen. Även om denna gav stora bidrag till den ekonomiska utvecklingen, så var baksidan att många ungdomar i 1990- och 2000-talsgeneratonerna blev allmänt förslappade. Det här var naturligtvis inget enskilt svenskt fenomen, men i kraft av vår framskjutna position som tekniknation drabbades vi först.

Som lök på laxen bidrog tyvärr också Svenska Tennisförbundet till stagnationen för svensk tennis. Under 1990-talet och början av 2000-talet sköttes ekonomin, och marknadsföringen av sporten, ineffektivt. Detta trots att Sverige under denna period fortfarande i högsta grad var en världsnation, med åtskilliga topp 10 spelare och ständiga Davis-Cup framgångar. Frånvaron av sponsorer var med tanke på nivån på svensk tennis ofattbar. Ekonomisk stöttning till team eller liknande satsningar förekom ytterst sparsamt, och en marknadsföringsplan värd namnet existerade inte. Istället spenderades pengar på representation och byråkrati.

Ett annat sorgligt kapitel har varit bristen på mindre proffstävlingar i Sverige, så kallade Futures. Det säger sig självt att det både är ekonomiskt och mentalt betydelsefullt för elitspelare att emellanåt kunna spela på hemmaplan. Denna språngbräda är mycket viktig för unga spelare som satsar hårt. Sverige kunde under en följd av år bara erbjuda enstaka Futures, samtidigt som det kryllade av motsvarande tävlingar nere på kontinenten. Senaste gången en Challenger anordnandes på svensk mark var 1995 i SALK-hallen.

Men pendeln har faktiskt vänt. Trots allt färre toppspelare, så kan man glädjande konstatera att intentionerna under se senaste åren pekat i rätt riktning för svensk tennis. Flera exempel tyder på det. Svenska Tennisförbundet har under senare år knutit till sig flera betydande sponsorer. Flera Futures har tillkommit – och det kanske viktigaste av allt – tidigare storspelare angagerar sig nu helhjärtat inom Svenska Tennisförbundet och andra elitsatsningar.

Blickar man in i framtiden finns det två särskilt viktiga frågor.

Den första är hur vi får de riktigt motiverade talangerna att välja tennis? Jag tror att tennisen tidigt måste söka upp barn som går igenom en tuffare uppväxt, och som drömmer om att lyckas (jmf Zlataneffekten). Man måste ut till skolorna och marknadsföra sporten för att på så vis ta upp kampen med framförallt fotbollen. Risken är att de som har det bättre ställt inte kan mobilisera den motivation som fordras för en helhjärtad elitsatsning – det handlar trots allt om att vara villig att kriga med blod, svett och tårar.

Fler tennisbanor måste också byggas. Och här har problemet under många år varit att man bara tänkt sig nya hallar. Ett alternativ bör vara att bygga hardcourtbanor utomhus. Dessa kostar en bråkdel att bygga och är mer spelutvecklande och härdande – och framförallt möjliggör det för fler att kunna spela. Tennis är i övriga världen framför allt en utomhussport.

Åttio procent av ATP-touren spelas under inflytande av väder och vind.

 

 

 

 

  • Lgraff

    Bra analys av svensk tennis.

    • atpmix

      Tack!