En uttagning som förbryllar

 

Kvartsfinalerna i DC gick av stapeln i helgen och USA, med nya ankaret John Isner, tog ytterligare en meriterande bortavinst på grus mot Frankrike. Men vad låg bakom den franske kaptenen Guy Forgets laguttagning?

Frankrike ställde i singlarna upp med Jo-Wilfried Tsonga och Gilles Simon. På pappret en mycket stark formation, eftersom dessa är rankade 6 respektive 13 i världen. Problemet är att deras ranking inte har någonting med verkligheten att göra – när det handlar om grusspel.

Tsonga är en mycket kraftfull spelare med bra serve och grymt driv i forehand. Han gillar också till skillnad från de flesta andra toppspelarna att komma fram på nät. Svårigheten för honom på grus är, dels att hans offensiva spelstil inte får samma effekt, dels att hans rörlighet är avsevärt sämre än på hardcourt. Han är mycket beroende av grepp under sulorna och hans rörelseschema och glidteknik på gruset lämnar mycket i övrigt att önska. Dessutom är hans backhandsida ovanför höfthöjd direkt svag, jämfört med konkurrenternas.

Gilles Simon är en av tourens absolut bästa kontringsspelare – på hardcourt. Han är mästerlig på att utnyttja motståndarens fart, framförallt på backhandsidan. På grus är dock den egna accelerationen och toppspinnen i slaget än mer avgörande. Man måste kunna generara mycket egen fart, och där ligger den lätte fransmannen efter. Han har klara problem att slå på högre bollar, och precis som Tsonga, har han svårare att röra sig på grus.

Istället skulle Frankrike satsat på Richard Gasquet och Gael Monfils. Gasquet spelade så sent som i Miami för en dryg vecka sedan fin tennis. Åttondelsfinalen mot Djokovic var en högkvalitativ match. Monfils fick i samma tävling stryk med 6-4 i skiljeset mot blivande semifinalisten Juan Monaco.

Både dessa spelare är enormt allroundskickliga och de spelar nästan lika bra på alla underlag. De behärskar glidtekniken på ett helt annat sätt än Tsonga och Simon och har följaktligen andra meriter att visa upp på underlaget. Monfins har varit i semifinal på Roland Garros, och Gasquet har bland annat en Masterfinal samt två titlar. Förra året besegrade han Federer i Rom.

Gasquet har när det kommer till grusspel alltid bra båge på sina slag, och enhandsbackhanden är en av tourens mest spektakulära. Med den kan han göra precis allt med bollen. Monfils vet man aldrig riktigt var man har, men hans explosivitet hämmas inte nämnvärt på grus.

Jag vet fortfarande inte anledningen till att Forget inte valde Gasquet och Monfils. Men för det franska DC-lagets skull, hoppas jag att anledningen till att dessa inte ingick i laget var att de tvingats lämna återbud.