Vissa länder får en eurobonus

  

Eurokrisen skapar under ytan dramatiska konsekvenser som jag vill beröra i två olika inlägg. Det första, som kommer här, handlar om något jag kallar eurobonus.

Den ifrågasatta kreditvärdigheten på många av de nationella obligationsmarknaderna har lett till en överefterfrågan på statspapper utgivna av de välskötta ekonomierna, vilket i sin tur drivit ner räntorna till helt onaturliga nivåer. De välskötta ekonomierna kan därför låna till räntenivåer som understiger realräntan, vilket i realiteten innebär att de får betalt för att låna.

Effekten av detta blir en gigantisk omfördelning av förmögenhet och välfärd i Europa. Låt mig ta ett exempel.

Sveriges BNP uppgick 2011 till 3495 miljarder SEK. Statsskulden uppgick i april 2012 till 1077 miljarder SEK, vilket motsvarar knappt 31 av BNP. Samtidigt är marknadsräntan på en 10-årig statsobligation ca 1,5 procent (för övrigt samma som Tyskland).

Som en jämförelse kan nämnas att realräntan i ett mera normalt läge ofta antas vara ca 2 procent, om man talar om längre löptider – och som alla vet eftersträvar Riksbanken en inflationsnivå på likaledes 2 procent. Detta innebär att en normal tioårsränta borde vara ca 4 procent.

Sverige skulle alltså för närvarande kunna anses åtnjuta en räntebonus, som motsvarar mellanskillnaden mellan nuvarande och normal marknadsränta – d v s ca 2,5 procentenheter. För att förstå betydelsen av denna kan man multiplicera statsskulden med 2,5 procent och får då 27 miljarder SEK per år.

Nu har ju staten självklart lån som löper med högre ränta än den nuvarande marknadsräntan, vilket gör att genomslaget av ränteskillnaden inte sker omedelbart utan över tid. Men det man kan konstatera är att det handlar om gigantiska pengar.

Skulle den konstgjort låga räntan bestå i till exempel 10 år, kan räntebonusen uttryckt som ett nuvärde beräknas överstiga 200 miljarder SEK. Och då är räntebonusen beräknad på en statsskuld som är väldigt låg.

Min slutsats är att den nämnda processen omfördelar enorma belopp från de skuldsatta till de välskötta ekonomierna. De skuldsatta länderna tvingas ju betala en i motsvarande grad högre marknadsränta, vilket innebär att de berövas resurser i motsvarande grad som de sistnämnda länderna tillförs resurser.

Man kan dock inte hävda att de välskötta länderna tillskansar sig fördelar på andra länders bekostnad – de sistnämnda har ju själva satt sig i eländet.

 

 

 

 

  • Sonstrand

    Klarsynt och intressant. Är det ett argument för euroobligationer som en gentjänst?

    • atpmix

      Tack! Det är en intressant fråga som jag tänkt återkomma till i nästa inlägg. 

      • johanwesterholm

        Bra där, ser fram emot dina tankar där.

        • atpmix

          Tack Johan!